Vad är efterbehandling?

En liten guide om efterbehandlingens möjligheter.

WireO

Det finns minst lika många efterbehandlingar som det finns trycktekniker, papper, tryckbärare och format. Efterbehandlingen sker, så som namnet antyder, efter tryckningen. Därför tänkte vi i denna lilla guide reda ut begreppen för några av de vanligaste efterbehandlingarna så som ytbehandling och bindning.

YTBEHANDLING
För att lyfta trycksaken ytterligare finns det möjlighet att lägga på en extra yta på det tryckta arket. Detta kan göras över hela arket eller på utvalda delar (partiellt).
Laminering är en vanlig efterbehandling som utförs av såväl estetiska (ex. visitkort) som funktionella (ex. böcker) skäl. Principen för laminering innebär att ett tunn hinna plastfolie läggs över trycksaken. Det finns olika typer av lamineringar, de vanligaste är matt- eller blanklaminering, vilka är ett effektiva sätt att ge trycksaken en speciell känsla.
Lackning är en ytbehandling som används för att t.ex. skapa visuella effekter. Den lackerade ytan är blank vilket kan vara väldigt effektfullt på t.ex. text, logotyper eller bilder. Precis som lackering är foliering en estetisk ytbehandling. Med hjälp av foliering skapas t.ex. metalfärgade ytor.

BINDNING
Bindning är en vanlig typ av efterbehandling vilken gör den tryckta informationen blädderbar. Ett enkelt sätt att binda ihop olika papper i ett häfte eller en broschyr
är att häfta samman sidorna med exempelvis rygghäftning.
En praktisk form av bindning är spiralbindning. Här kan man t.ex. välja mellan metallvarianter så som ”Wire-O” eller spiralbinding samt plastvarianten ”coil”.
Limbindning används ofta vid bokproduktion och ger en platt rygg åt trycksaken. Precis som namnet antyder limmas sidorna samman i ryggen.

WireO_2

Här är exempel på några färgglada Wire O-block och plastvarianten Coil

Coil

KASCHERING, PRÄGLING OCH FALSNING
Du har säkert vandrat i butiker som har skyltar hängandes från taket gjorda i ett styvt material. Dessa är mest troligt kascherade vilket är en metod där pappret limmas samman med kartong för att hårdgöra trycket. Andra saker som ofta kascheras är butiksställ (hyllor) i papp.
Att prägla en trycksak innebär att skapa en höjdskillnad i trycket. Detta kan vara effektfullt att använda på t.ex. text i en broschyr eller en folder. En präglad yta ger nämligen inte bara effekt för ögat utan även för känseln. Får du en präglad trycksak i din hand kan vi garantera att du inte kan låta bli att dra fingrarna över den.
Att falsa något innebär att trycket viks. Är papperskvaliteten av tjockare typ (över ca. 170g/m2) skapas ett spår på tryckarket (trycksaken bigas) innan den falsas. Det finns väldigt många sätt att falsa på och den finurlige kan skapa en riktigt rolig trycksak genom att tänka till. Du kan falsa parallellt eller i kors, det finns många lösningar.

BROSCHYR, HÄFTE ELLER FOLDER?
Trycksaker som ofta efterbehandlas är foldrar och broschyrer men vilket är vilket? Om dessa begrepp tvistar de lärde, vi vet dock hur vi väljer att benämna de olika typerna av blädderbara trycksaker. En broschyr är en trycksak som består av fler än åtta sidor vilka binds ihop i ryggen. Den vanligaste bindningen är rygghäftning. Ett häfte är i sin tur en bredare definition av alla trycksaker som på något sätt binds ihop. En broschyr är alltså en typ av häfte, samtidigt är en mjukbandsbok en annan typ av häfte. En folder däremot binds inte samman utan falsas (viks, fold) på olika vis för att göras blädderbar.

Falsning

Välkommen om du vill veta mer om efterbehandling:

Telefon: 040 660 66 00

Adress: Långhusgatan 7,

215 86 Malmö