Välj bokstav

Hela listan  A  B  C  D  E  F  G  H  I  J  K  L  M  N  O

P  Q  R  S  T  U  V  X  Y  Z  Å  Ä  Ö

A

A format

Det mest förekommande pappersformatet i Europa. A0 är 841 x 1189 mm och är detsamma som en m2. Av en A0 får man ut 16 A4-ark. A-formatet bygger på principen att man halverar tvärs den långa kanten. A1 är alltså 594 x 841 mm, osv.

A0

Pappersformat, 841 x 1189 mm (bredd x höjd).

A1

Pappersformat, 594 x 841 mm (bredd x höjd).

A2

Pappersformat, 420 x 594 mm (bredd x höjd).

A3

Pappersformat, 297 x 420 mm (bredd x höjd).

A4

Pappersformat, 210 x 297 mm (bredd x höjd).

A5

Pappersformat, 148 x 210 mm (bredd x höjd).

A6

Pappersformat, 105 x 148 mm (bredd x höjd).

Anfang

Extra markerad begynnelsebokstav i början av ett kapitel eller stycke. Graden på anfangen är oftast mycket större än övrig text men kan också ha annan färg eller annat typsnitt.

Antikva

Teckensnittsfamilj som har seriffer (små klackar), t ex Times.

Arkivbeständigt

Svenskt Arkiv är det enda papperet i Sverige som idag kan benämnas som arkivbeständigt. Här används bomulls- eller linnefibrer som huvudingrediens.

Arkoffset

Offsettryckteknik där tryckpressen matas med pappersark.

ATM

Adobe Type Manager är ett hjälpprogram för teckensnittshantering.

Avstavning

Uppdelning av ett ord med hjälp av bindestreck i slutet av en textrad när ordet inte får plats på raden.

B

B format

Kuvertformaten har anpassats till A-formaten och finns i tre olika serier: B, C och E. Exempelvis ryms ett E4-kuvert i ett C4-kuvert, som i sin tur inryms i ett B4-kuvert.

Banderoll (1)

En banderoll av papper sätts runt en eller flera trycksaker. Kallas även gördel.

Banderoll (2)

Större skylt i textil eller mjukt plastmaterial.

Bestruket

Ett bestruket papper har försetts med ett eller flera skikt med en blandning av krita och lera för att få en jämnare yta och goda tryckegenskaper. En högre mängd bestrykning och finare pigment ger högre bildtrycksegenskaper.

Bigning

Vid högre ytvikt gör man en vikmarkering före falsning för att undvika falssprickor och för att få en snygg vikning.

Bildbehandling

Att skapa, bearbeta, ändra eller retuschera bilder i datorn.

Bildbyline

En bild på journalist/skribent som placeras intill artikeln som skrivits. Vanligast i tidningar och tidskrifter.

Bildoriginal

Digital bild, dia, fotografisk papperskopia eller illustration/teckning.

Bildtext

Kort text som placeras intill en bild för att ge information om bilden.

Bildupplösning

Informationstätheten i en digital pixelbaserad bild. Mäts i ppi (pixel per inch).

Blanks

Förtryckta ark av exempelvis brevpapper och visitkort med förtryckt logotyp där man i efterhand kan trycka till ytterligare information.

Bleeding

När två färger blöder in i varandra så att de blandas.

Blockning

Typ av limbindning för block.

Blockning

Lösa ark limmas samman till block med ett speciellt lim.

Blåkopia

Gammal form av provtryck för att kontrollera utskjutningen. Idag använder man termen plotter och den är digitalt utskriven.

Blödning

När två färger blöder in i varandra så att de blandas.

BMP

Betyder bitmap. Standardformat för bilder i Windows. Används oftast i kontorsprogram och skärmgrafik.

Bokbinderi

Innefattar allt som händer med papperet från tryck till färdig trycksak, t ex falsning, plockning, klammerhäftning. Kallas även efterbehandling.

Broschyr

En mindre omfångsrik trycksak som är rygghäftad eller bunden på annat sätt.

Brödtext

Den typografiska stil som man använder för löpande text.

Bulk

Volymmått som talar om hur poröst eller kompakt ett papper är. Bulk brukar användas för att beskriva papperets tjocklek i förhållande till vikt. Ett papper med hög bulk är med andra ord ett tjockt papper i förhållande till dess vikt. Trähaltigt papper har en högre bulk jämfört med träfritt papper vid samma ytvikt.

Byline

Namnet på journalist/skribent som skrivit artikeln som anges i anslutning till texten. Idag även vanligt att e-postadress anges. Vanligast i tidningar och tidskrifter.

C

C format

Kuvertformaten har anpassats till A-formaten och finns i tre olika serier: B, C och E. Exempelvis ryms ett E4-kuvert i ett C4-kuvert, som i sin tur inryms i ett B4-kuvert.

C4

Kuvertformat, 229 x 324 mm (höjd x bredd).

C5

Kuvertformat, 162 x 229 mm (höjd x bredd).

C5

C5 162 x 229 mm C4 229 x 324 mm E65 110 x 220 mm C6 114 x 162 mm

C6

Kuvertformat, 114 x 162 mm (höjd x bredd).

CAD

Computer-aided design. Program och verktyg för att skapa 3D-modeller och objektbaserade ritningar. Används av arkitekter, ingenjörer, förpackningsdesigners, konstruktörer m fl.

CMYK

Kulörsystem som används i fyrfärgstryck och fyrfärgsskrivare.

Coldset

Rulloffsetteknik utan torkugn. Tryckteknik som används till bl.a. dagstidningar.

CRW

Filändelse som används på råformatfiler från Canons digitalkameror.

CTP

Comuter To Plate – dator till plåt. Teknik för att skriva ut plåtar direkt från datorn.

D

Dekal

Klistermärke.

Dekorfärg

Tryckfärg i speciella kulörer, t ex PMS-systemet. Används ofta i logotyper.

Digitaltryck

Tryckpress som trycker direkt från datorn utan att man behöver producera tryckplåtar.

Direktreklam

Tryckt reklam som delas ut som post. Kan skickas adresserad eller oadresserad.

DPI

Dots per inch innebär antalet exponeringspunkter per tum och anger utskriftsupplösning hos tryckare.

Dubbelsidigt papper

Båda sidorna på ett papper har samma ytegenskaper.

Dummy

Prov på trycksak för att ge känsla av omfång, format och papper.

Duplex

En bild i gråskala som trycks i två tryckfärger. Oftast trycker man i svart plus en dekorfärg.

DWG

Standardformat för att lagra ritningsfiler framställda i ritprogram.

E

E format

Kuvertformaten har anpassats till A-formaten och finns i tre olika serier: B, C och E. Exempelvis ryms ett E4-kuvert i ett C4-kuvert, som i sin tur inryms i ett B4-kuvert.

E65

Kuvertformat, 110 x 220 mm (höjd x bredd).

Edition

Samma betydelse som upplaga eller utgåva. Dagstidningar kan tryckas i olika editioner beroende på utdelningsområde.

Effektpapper

Papper som är färgade, strukturerade, skimrande eller transparenta tillhör gruppen effektpapper. Används för att skapa effekt eller för att trycksaken ska förmedla en viss känsla.

Efterbehandling

Innefattar allt som händer med papperet från tryck till färdig trycksak, t ex falsning, plockning, klammerhäftning. Bokbinderi är ett mer traditionellt ord för efterbehandling.

Eftersätts (För- och eftersätts)

Sidor som limmas fast vid omslaget i pärmböcker för att fästa inlagan vid pärmen.

Emballage

Skyddande förpackning.

Enkelsidigt papper

Papperets sidor har olika ytegenskaper, exempelvis vykort.

EPS

Encapsulated PostScript är ett filformat för digitala bilder och illustrationer. Hanterar både objektgrafik och pixelgrafik.

Etikett

Liten tryckt papperslapp, oftast med klister på baksidan.

Europaskala/Europastandard

Standard för definition av kulöregenskaper i Europa. Motsvarande amerikansk standard anges SWOP.

F

Faktaruta

Textruta i anslutning till en längre text som ger kortfattad information, ofta i punktform, om textens innehåll.

Faktor

Ursprungligen förman på tryckeri eller sätteri. Faktorn var också vanlig på reklambyråer. Idag är betydelsen en person som har goda kunskaper i grafisk teknik och produktion som förmedlar kontakten mellan beställare och tryckeri.

Falskt uppslag

När ett uppslag består av sidor som inte ligger bredvid varandra vid tryckning. Förskjutning kan uppkomma när texter och bilder ligger över uppslaget.

Falsning

När man falsar viker man papperet för att skapa sidor av ett tryckark. De vanligaste varianterna är parallellfalsning, som oftast används när trycksaken inte ska bindas, och korsfalsning, som är vanligast när den ska bindas.

Fiberriktning

De flesta fibrer lägger sig i pappersbanans längdriktning vid tillverkningen och skapar papperets fiberriktning. Papperet är styvare mot fiberriktningen. Om man lägger ett papper över en bordskant, böjer det sig mest när fiberriktningen går längs bordskanten. Drar man ett papper hårt mellan finger och nagel vågar sig den kanten mest som ligger tvärs fiberriktningen. Fiberriktningen är viktig vid falsning och bigning. Vid falsning och bigning ska falsvecket gå längs fiberriktningen för att undvika falssprickor, något som är särskilt viktigt vid bestrukna papper.

Finkartong

Finns ett papper i både låga och höga ytvikter brukar de ytvikter som är över 170 g kallas finkartong. Finkartong produceras på samma sätt som papper.

Flerskiktskartong

Oftast uppbyggd av flera skikt med olika typer av massa.

Flöda om

När radfallet i ett dokument förändras vid t ex byte av font. Detta kan ske om inte typsnitt bifogas/inkluderas i ett dokuement då mottagaren inte har samma typsnitt.

Folder

Falsad trycksak.

Folieprägling

Prägling som är fylld med en folie.

Foliering

En yta av folie läggs på trycksaken, oftast partiellt.

Format

A-formatet anger storleken på papper med bredden först och höjden sedan . B-, C- och E-format anger storleken på kuvert. Här anges höjden först sedan bredden.

För- och eftersätts

Sidor som limmas fast vid omslaget i pärmböcker för att fästa inlagan vid pärmen.

G

Gemener

Små bokstäver, motsats till versaler (stora bokstäver).

GIF

Graphic Interchange Format är ett filformat som huvudsakligen används för webben.

Gloss

Både bestrukna och obestrukna papper kan vara gloss. Papperet har pressats samman för att öka glansen och ytjämnheten vilket ger bättre bildåtergivning men kan ge störande glans i textytor. Papperets tjocklek, styvhet och opacitet försämras. Kallas även glättat eller kalandrerat.

Glättat

Både bestrukna och obestrukna papper kan vara gloss. Papperet har pressats samman för att öka glansen och ytjämnheten vilket ger bättre bildåtergivning men kan ge störande glans i textytor. Papperets tjocklek, styvhet och opacitet försämras. Kallas även gloss eller kalandrerat.

Grad

Teckenstorleken på en boksatv. Anges i punkter.

Grafisk kartong

Tillverkas i speciella kartongmaskiner. Delas in i flerskiktskartong och homogenkartong. Kännetecknas av hög bulk och spänst.

Gramvikt

Papperets vikt i gram per kvm. En kvm är detsamma som A0. Av A0 får man ut 16 A4-ark.

Gördel

En gördel av papper sätts runt en eller flera trycksaker. Kallas även banderoll.

H

Heatset

Rulloffsetteknik där man använder torkugn innan efterbehandling.

Homogenkartong

Uppbyggd av olika skikt med samma typ av massa.

Horunge

Grafisk term för en ensam, ofullständig textrad eller ensamt ord, i början eller slutet av ett stycke, som hamnat på annan sida eller i annan spalt än resten av stycket.

Huspapper

Det papper som tryckerier har på lager.

Hålning

För att kunna sätta in trycksaken i pärmar. Triohålning kallas den hålning som passar i svenska pärmar.

Högbestruket

Bestruket papper med stor mängd bestrykning, ofta bestruket 2 ggr/sida. (se bestruket)

Högerställd

Texten är satt med rak högerkant.

Högupplöst bild

Bild med tillräckligt hög upplösning för trycket. Varierar beroende på tryckteknik.

I

Ibladning

När man placerar en trycksak inuti en annan, t ex annonsbilaga i en dagstidning.

ICC

International Color Consortium är en grupp mjuk- och hårdvarutillverkare i den grafiska branschen som arbetar med att hitta en gemensam standard för färghantering.

ICC-profil

En standard för att beskriva kulöregenskaper hos scannrar, bildskärmar, skrivare, provtryck och tryck.

Indrag

Första raden i ett stycke börjar längre till höger än övriga rader i texten.

Ingress

Inledande textstycke innan brödtext. Sätts gärna i annan still än brödtexten.

Inhängning

När man sätter samman inlagan med omslaget på en pärmbok genom att limma fast för- och eftersätts mot pärmen.

Intag

Samlingsbegrepp för inställningar och förberedelser som måste göras i tryckpressen innan man får ett godkänt tryckark.

Interpolation

Teknik för att räkna om informationen i en digital bild för att förändra upplösningen.

ISO 14001

Internationell standard för miljöledningssystem.

J

JDF

Job Definition Format är en standard för utbyte av information mellan olika grafiska produktionssystem. I JDF-informationen finns bland annat anvisningar om hur trycksaken ska falsas och skäras så att detta görs automatiskt.

JMF

Job Messaging Format ingår i JDF-standarden och är en standard för att skicka statusinformation mellan olika system i produktionskedjan.

JPEG

Joint Photographic Experts Group är en förstörande komprimeringsmetod för bilder. Fungerar också som ett eget bildformat.

K

Kalandrerat papper

Både bestrukna och obestrukna papper kan vara gloss. Papperet har pressats samman för att öka glansen och ytjämnheten vilket ger bättre bildåtergivning men kan ge störande glans i textytor. Papperets tjocklek, styvhet och opacitet försämras. Kallas även glättat eller gloss.

Kapitäl

Snittvariant på ett typsnitt där versala bokstäver som är lika höga som de gemenas x-höjd används istället för gemena bokstäver.

Kartong

Ytvikt över 170 g brukar definieras som kartong. (se även finkartong och grafisk kartong)

Kemisk massa

Vid tillverkning av kemisk massa utvinner man cellulosafibrer ur veden genom kokning med kemiska tillsatser. Kemisk massa tillverkas av långfibrig massa från barrträd och kortfibrig massa från lövträd.

Kerning

När man minskar eller ökar avståndet mellan två bokstäver.

Klammerhäftning

Se rygghäftning.

Kliché

Form som används vid prägling.

Knipning

Minskning av teckenmellanrum.

Kolofon

Mer utförlig information än tryckorten. Placeras oftast längst fram eller bak i en bok. Kolofon kan ange formgivare, fotografer, typsnitt, papper etc.

Komprimering

Komprimering sker ofta innan man transporterar filer via Internet. Filen kodas om så att den kräver mindre minne (blir mindre) och därmed går fortare att skicka. Risken för att en fil skadas vid transport minskar när den komprimerats.

Konsttryck

Konsttryckspapper är ett papper som har en mycket stor mängd bestrykning och mycket fina pigment. Mycket bra bildtryckspapper. (se bestruket)

Kontrast

Stor skillnad mellan tonerna i de ljusa och mörka partierna i en bild innebär att den har hög kontrast.

Korrektur

Korrekturläsning innebär att man kontrolläser en godkänd text för att korrigera stavfel, avstavningar etc.

Kursiv

Snittvariant av ett typsnitt med lutande tecken. Många kursiva tecken kallas italic.

Kägel

Innebär samma som radavstånd.

L

Lackering

Både funktion eller estetik kan vara anledningen till lackering. Man påför lack för att få en viss effekt, t ex smuts- och nötningsskydd, skrivbarhet, matt, blank eller en mönstrad yta. (se även laminering)

Laminering

Precis som vid lackering kan anledningen till laminering både vara funktion eller estetik. Man lägger en plastfilm för att få en viss effekt, t ex få smuts- och nötningsskydd, skrivbarhet, matt, blank eller en mönstrad yta. Bäst resultat blir det på bestrukna papper då laminering kräver en mycket jämn yta. Laminering är tåligare för fingeravtryck än lackering.

Layout

Term som beskriver grafisk utformning.

Limbindning

När trycksaken blir för tjock för klammerhäftning använder man limbindning. Vid limbindning blir hållbarheten högre ju tjockare och luftigare papperet är, det vill säga ju högre bulk det har. Kallas även limhäftning.

Limhäftning

När trycksaken blir för tjock för klammerhäftning använder man limhäftning. Vid limhäftning blir hållbarheten högre ju tjockare och luftigare papperet är, det vill säga ju högre bulk det har. Kallas även limbindning.

Logotyp

Grafisk symbol för företag, organisation, varumärke etc.

Lumphaltigt papper

Papper med minst 25 procent bomullsfiber får kallas lumphaltigt. Detta papper har hög slitstyrka och mycket tygkänsla.

Lågupplöst bild

Bild med låg upplösning som ofta används som markeringsbild då den kräver lite lagringsutrymme. Ersätts manuellt eller automatiskt med högupplöst bild innan tryck. Vanligtvis är en lågupplöst bild 72 ppi.

Lättbestruket

Papper med liten mängd bestrykning. (se bestruket)

M

Mager

Snittvariant av ett typsnitt med tunna linjer i tecknen. Många magra tecken kallas light.

Marginal

Otryckt yta runt om satsyta.

Matt

Både bestrukna och obestrukna papper kan vara matta. Mattbestrukna papper har en jämnare yta och kombinerar bra läsbarhet med bra bildtryckskvalitet.

Mediumbestruket

Papperskvalitet som ligger mellan lättbestruket och högbestruket vad gäller bestrykningsmängd. (se bestruket)

Mekanisk massa

Vid tillverkning av mekanisk massa utvinner man cellulosafibrer ur veden genom malning. I mekanisk massa är råvaran i huvudsak barrved.

Mellanrubrik

Mindre rubrik som används mellan textstycke.

N

NCS

Svenskt kulörsystem som används mest inom textil- och måleribranschen.

O

Obestruket

Papperet har inte något bestrykningsskikt på ytan. Om man valt en obestruken kvalitet bör man vid effekter som lackering, laminering, foliering och liknande efterbehandling kontrollera att papperet passar för efterbehandling.

Objektgrafik

Istället för pixel- eller rasteruppbyggda bilder och illustrationer kan man skapa illustrationer som består av matematiska angivelser för streck och kurvor. Eftersom det är siffror och tal i bakgrunden är det lätt att förstora och förminska illustrationerna hur mycket som helst utan några kvalitetsförluster. Används ofta i logotyper och skapas vanligen i t ex Adobe Illustrator. Kallas också vektorgrafik.

Oblatering

En klisterlapp, ett oblat, försluter en trycksak.

Offsettryck

Tryckteknik där tryckformen sätter av tryckfärgen på en gummicylinder som sedan överför den på papperet.

Omfång

Antal sidor i en trycksak.

Omkast

Utskjutning för dubbelsidigt tryck där tryckarken vänds, efter att ha tryckts på ena sidan, för att tryckas med samma plåt på andra sidan.

Opacitet

Opacitet anger papperets ogenomskinlighet. Ju mer genomskinligt ett papper är desto lägre opacitet har papperet. Tryck påverkar papperets opacitet negativt då oljan i färgen sugs upp av papperet.

P

Pagina

Sidnumrering.

Papper

Ytvikt under 170 g brukar definieras som papper.

Partiell

Foliering, lackering och laminering kan göras partiell vilket innebär att man bara påför effekten på delar av ytan.

PDF

Standardformat när man levererar grafiska original.

Perforering

En stansad linje som gör det lättare att riva av och dela en sida.

Personifierat tryck

När man kan ändrar text eller bild mellan varje tryckark. Kallas även variabeldata.

Pixel

Minsta visuella beståndsdelen i en bild. Antalet pixlar per tum anger en bilds upplösning (ppi).

Pixelbild

Pixeluppbyggd bild. Bör förstoras mer än 20% då man gör avkall på kvaliteten.

Platthäftning

Plana ark häftas samman i övre vänstra hörnet eller två klamrar längs ryggen.

PMS

Färgsystem som beskriver kulörer. Används som dekorfärger.

PostScript

Sidbeskrivningsspråk som är standard för grafiska utskrifter.

PPI

Antalet pixlar per tum (pixel per inch). Beskriver upplösningen på bilder, bildskärmar och scannrar.

Prima

Den sida på tryckarket som trycks först.

Processfärger

Färger man tycker med, oftast Cyan, Magenta, Yellow och BlacK.

Prägling

Det finns tre typer av prägling. Positiv prägling låter motivet gå upp ur papperet, negativ prägling (blindprägling) försänker motivet i materialet och den skulpterade präglingen är i flera nivåer.

Punkt

Minsta enheten inom typografi, 0.376 mm.

R

Radbrytning

När man avslutar en rad och börjar nästa.

Returhaltigt papper

Returfibrer ger papperet hög opacitet och bulk.

Retusch

Bearbetning av en fotografisk bild.

RGB

Kulörsystem som används i t ex bildskärmar och digitalkameror.

Ritsning

Ritsning innebär att man skär längs vikningen för att undvika sprickor. Detta bör göras på ytvikter över 600 g. Man kan också välja att dubbelbiga. (se bigning)

Rulloffset

Tryckteknik där maskinen matas med papper på rulle.

Ryggbredd

Tjockleken på inlagan i en bok.

Rygghäftning

Falsade ark sammansatta med klamrar i ryggen. Kallas även sadelhäftning.

S

Sadelhäftning

Falsade ark sammansatta med klamrar i ryggen. Kallas även rygghäftning.

Satsyta

Ytan innanför marginalerna.

Screentryck

Tryckteknik där en finmaskig väv som är uppspänd på ram släpper igenom tryckfärg som fördelas med rakel (skrapa). Screentryck används på hårda material och stora ytor men ersätts i allt större utsträckning av digitaltryck i storformat.

Sekunda

Den sida på tryckarket som trycks sist.

Seriffer

Små klackar på bokstäverna som finns på antikva typsnitt, t ex Times.

Sidbrytning

När man avslutar en sida och börjar på nästa.

Silk

Silkbestrukna papper har en jämnare yta än mattbestrukna och ger också en annan känsla. Kombinerar bra läsbarhet med mycket bra bildkvalitet.

Skärmärken

Märken som anger var tryckarket ska skäras.

Slutkorrektur

Det absolut sista korrekturet innan man börjar trycka.

Snittvarianter

Olika varianter av ett teckensnitt, t ex kursiv, mager och fet.

Spiralbindning

Lösa ark sätts samman med en spiral. Kallas även wire-o-bindning.

Spärrning

Mellanrummet mellan bokstäverna ökas.

Stansning

Frångår man rektangulär eller kvadratisk form måste man stansa. Rundade hörn, fönster och flikar är exempel på stansning.

Storformat

Begrepp som används för större skyltar inom olika användningsområde – både inomhus och utomhus.

T

Tecken

Bokstav, siffra eller symbol.

Teckenkonturer (textkontur)

Teckensnitt i en layout kan omvandlas till teckenkonturer vilket innebär att de blir objektgrafik och teckensnittet behöver inte bifogas. Konverteringen innebär att texten inte är redigerbar.

Teckensnitt

Utseende på bokstäver. Kallas även typsnitt.

Teckensnittsfamilj

Utseende och särdrag delar in teckensnitt i familjer, t ex antikva, linjärer och groteska.

Textilhäftning

Inbundna böcker trådhäftas vilket innebär att de falsade arken sys ihop. Omslag limmas runt inlagan. Kallas även trådhäftning.

Tidskrift

Publikation som kommer ut regelbundet.

TIFF

Vanligt filformat för digitala bilder.

Tilltryckning

Tryck av ytterligare exemplar av tidigare trycksak utan större ändringar.

Titelsida

Innehåller bokens titel, författarens namn och förlaget. Placeras oftast på sidan 3 i inlagan.

Toning

Övergång mellan ett antal kulörer.

Tonplatta

Jämn kulörton över en yta.

Triohålning

Standardhålning som används för svenska pärmar. Ej internationell standard.

Truetype

En filtyp för fonter som inte är baserade på PostScript. I vissa fall kan det vara problem att trycka Truetype då typsnittet inte är komplett eller korrekt skapat.

Tryckort

Ska enligt lag finnas på trycksaker och innehålla tryckeriets namn, hemort och tryckår.

Trådhäftning

Inbundna böcker trådhäftas vilket innebär att de falsade arken sys ihop. Omslag limmas runt inlagan. Kallas oftare textilhäftning.

Träfritt papper

Papper som består av mindre än 10 procent mekanisk massa och mer än 90 procent kemisk massa kallas träfritt. Träfritt papper har hög vithet, bra styrkeegenskaper och hög livslängd.

Trähaltigt papper

Papper som består av mer än 10 procent mekanisk massa och mindre än 90 procent kemisk massa kallas trähaltigt. Trähaltigt papper har kortare livslängd, sämre styrka och vithet men i gengäld högre opacitet och bulk. Det är också oftast billigare än träfritt papper.

U

Upplaga

Antal exemplar som produceras.

Upplösning

Beskriver informationstätheten i en digitalbild.

Utfall

Bilder, tonplattor, linjer och andra objekt som ska ligga ända ut i sidans kant måste ha utfall, det vill säga läggas utanför sidans format för att man inte ska riskera att få en synlig kant av papperet när tryckarket renskärs.

Utskjutning

Sidorna i en trycksak placeras enligt ett speciellt schema för att passa tryckark och efterbehandling.

Utskriftsupplösning

Mäts i dpi (dot per inch). Upplösning hos en viss utskriftsenhet.

V

Variabeldata

När man kan ändra text eller bild mellan varje tryckark. Kallas även personifierat tryck.

Vektorbild

Istället för pixel- eller rasteruppbyggda bilder och illustrationer kan man skapa illustrationer som består av matematiska angivelser för streck och kurvor. Eftersom det är siffror och tal i bakgrunden är det lätt att förstora och förminska illustrationerna hur mycket som helst utan några kvalitetsförluster. Används ofta i logotyper och skapas vanligen i t ex Adobe Illustrator. Kallas också objektbild.

Vektorgrafik

Istället för pixel- eller rasteruppbyggda bilder och illustrationer kan man skapa illustrationer som består av matematiska angivelser för streck och kurvor. Eftersom det är siffror och tal i bakgrunden är det lätt att förstora och förminska illustrationerna hur mycket som helst utan några kvalitetsförluster. Används ofta i logotyper och skapas vanligen i t ex Adobe Illustrator. Kallas också objektgrafik.

Versaler

Stora bokstäver – motsats till gemener (små bokstäver).

Versalgement

När ett ord har versal begynnelsebokstav och resten i gemena bokstäver.

W

Wire-o-bindning

Lösa ark sätts samman med en spiral. Kallas även spiralbindning.

V

Vithet

Papper kan vara olika vita. Detta beror på att papper både bleks och innehåller nyanseringsfärg och pigment för att få den önskade vitheten.

Y

Ytbehandling

Gemensam term för olika efterbehandlingstekniker så som lackering, laminering, prägling och foliering.

Ytvikt

Papperets vikt i gram per kvm. En kvm är detsamma som A0. Av A0 får man ut 16 A4-ark.

Z

Zip

Filkomprimering.

Å

Åldersbeständigt

Papper med kemisk massa (träfritt papper) har bättre åldringsegenskaper och är nästintill oförändrat under lång tid medan mekanisk massa (trähaltigt papper) gulnar relativt snabbt.

Ä

Äkta uppslag

När ett uppslag består av sidor som ligger bredvid varandra vid tryckning.

Ö

Ögleklammer

En häftklammer med ögla för att en flersidig trycksak ska sättas in i en pärm och samtidigt vara enkel att bläddra i.

Överupplaga

Det antal färdiga trycksaker som levereras utöver avtalad upplaga.